Barnen och jag tar en liten promenad. Går förbi hästarna och ser att Jacks sår har luckrats upp. Jag bestämmer mej då för att knyta fast han i grimman i hagen vid ett träd.

Blåsprayen har gått sönder så jag tar en sån här plastspruta som man ger små barn medicin med. Den tar jag och häller i blåspray.

Jack är något reserverad om sin bakdel, är man mjuk i sina rörelser brukar de inte vara några problem. Han tycker inte om strålen som blir och blir stel. Han får panik och försöker dra sig bort fr trädet, men varken grimma eller grimkaft släpper/går av, då den fastnar i en liten gren. Ögonen rullar , Då klappar jag honom på halsen och pratar med honom. Då slappnar han av och låter mej ta av han grimman. Han kastar sig inte bakåt som jag trodde han skulle göra, men han avviker ganska fort fr platsen. Då kände jag att jag är på rätt väg med Jackie. Han börjar faktiskt lyssna på mej.

Det värmer   

/.C